fredag 10 februari 2012

Zzzzz...

Ligger i sängen och sover! Djupt!
Klockan ringer. Inte nu.
Klockan ringer. Ch gnäller på mig.
Klockan ringer. Dax att kliva upp.

Att snoza är verkligen det bästa som finns. Att ställa klockan lite tidigare och veta att man får somna om igen. Det är grejer det! :)

Och att sova kan jag. Djupt!

Ibland lite för djupt. Ibland vaknar jag av att Julius springer runt i huset och gråter och skriker efter mamma. Stackaren har inte riktigt förstått vägen till vårt sovrum än.
Oftast vaknar jag dagen efter med honom jämte mig, ingen aning hur han kom dit men ibland vaknar jag av hans desperata rop.

En morgon när jag vaknade så var min säng utan klängiga barn. Skönt tänkte jag.
Men så klev jag upp och såg att deras dörr var öppen. Båda sov i sina sängar.. Då kom tanken; har Julius varit uppe alldeles ledsen och rädd och letar efter mig? Men efter en timmes sökande gett upp och lagt sig i sin säng igen?
Stackaren..

Vårt sovrum är precis jämte deras men nu på höger sida. I kushult låg det på deras vänstra sida!

Tänk om jag inte vaknar om det brinner? Om Julius får ett kruppfall? Om Maximilian spyr?

Jag har hört om hjälpmedel för sådanna som har svårt för att sova men hjälpmedel för dom som sover för djupt då? Sökes tack!

1 kommentar:

  1. De har nog bara varit uppe o kissat.

    Och brinner det tjuter brandvarnaren så då lär du vakna. Inget att bekymra dig över. Johan sover också tugnt men när det gäller brukar han vakna. Tror vi alla har instinkter som väcker oss.

    Kram

    SvaraRadera