Tålamod.
Erfarenhet.
Styrka.
Och jag har knappt något av det. Tålamod har jag haft men det börjar ta slut. Erfarenhet har jag aldrig haft men börjar fylla på. (Dock försent. När erfarenheten är påfylld är ungarna för stora!)
Styrka försöker jag skaffa mer och mer varje dag. Inte för att bruka våld på mina barn. Nej, men för att hålla fast dom när det kör runt galna sjungande glassbilar på vägarna eller hålla isär dom när lillebror tror att storebror är en jättebitring.
Så styrka behövs. Och mer för varje dag för dom blir inte mindre.
Hur gör jag om 15 år när Julle kommer hem med Milles flickvän? Eller när Mille hackat sig in på Julles dator och som tack använder samma hånflin mot honom som han använder idag?
Hur gör ni andra 2-söners-mammor? Hur gjorde min svärmor? Hur gjorde min mamma?
För jag vill inte pumpa muskler så jag bli en michelingubbe bara för att kunna hålla grabbarna sams.
Fast då har jag ju erfarenhet.. Och kanske tålamod. Eller inget alls.
Tror deras far får vara pappaledig från det att Mille fyller 15 tills han flyttar hemifrån. Det blir nog bäst så..
Du får bli lite hårdare, t.ex när dom ska få lördags godis och gör nån dumhet så ge dom bara en chans sen är det kört. Och att du och ch kör samma race. Prova en månad och se om det hjälper. Annars kan du slänga nåt i väggen och säga att nu är det nog. Det gjorde jag. Och släpp telefonen direkt när dom bråkar och sätt dom i varsitt rum en stund så dom begriper att du både hör och ser. Blev visst mycket/ kram carina <3
SvaraRadera