En tid som rinner iväg och ändå står stilla..

Sorg.

En vecka och 4 dagar sedan min pappa lämnade oss.
Jag tar mig genom vardagen. Jag sköter hushåll, jobb och mina barn. Hunden med såklart.
Allt annat får vänta.




Blommor och musik är bestämt.
Kistan.

Är så glad för mina vänner som ställer upp och är så glad för att jag, mina bröder och mamma står varandra så nära.

Saknar pappa.. Men vet samtidigt att han efter år med sjukdom förmodligen äntligen blivit fri.

Fortsätter med vardagen...