På väg hem!

Det var en fin begravning där blommorna fick mycket plats!
Precis som dom alltid gjort i farmors liv.

Låtarna "tears in heaven" och "oskyldigt blå" kommer jag alltid att förknippa med farmors begravning.

Jag vet att hon har det bättre nu och mina tankar går mest till min gamla farfar som nu får kämpa vidare själv!
Fast helt själv är han inte. Han har ju mina underbara fastrar som finns där hos honom.

Men inget kan mäta sig mot sin livspartner! Hur lär man sig att leva och hur går man vidare? Utan..

-ps; Mamma mitt i!